Reformation och frihet 
500 år av reformation Luther2017. Temaår 2011.

(Övers av Göran Agrell av broschyren REFORMATION UND FREIHEIT. 500 Jahre Reformation LUTHER2017. Themenjahr 2011. Utgiven av Office of the Evangelical Church in Germany. “Luther 2017 – 500 Years of Reformation” and Office “Luther 2017” c/o Luther Memorials Foundation of Saxony-Anhalt).

Frihet – detta ord som från reformationens början och allt sedan dess uttrycker en längtan – är avgörande för vad det är att vara kristen. Reformation och frihet är oupplösligt förenade med varandra i ord och tro, i handling och hållning.

Detta är temat i Martin Luthers skrift Om en kristen människas frihet från 1520. I en dubbeltes formulerar Luther i denna reformatoriska huvudskrift denna frihets karaktär: “En kristen människa är den friaste herre över allting och ingen underdåning. – En kristen människa är den tjänstvilligaste tjänare under allting och alla underdånig.” Evangelisk frihet bestäms på dubbelt sätt: som frihet från världen och som frihet för världen.

Människan är kallad till frihet, för att föra ett riktigt och rätt liv. Gud vill inte ha omyndiga medlöpare, inga ofria kvinnor och män, utan myndiga kristna, som lever med ansvar för varandra. Så finner kristen frihet sitt ursprung i dopet. Med dopet börjar ett nytt liv – ett liv som Guds barn. De döpta är som Guds barn kallade till ett liv i frihet och kärlek, ansvar och  tro. “Ni är befriade till frihet, bli då inte människornas slavar”, säger Paulus till den kristna kyrkans första församlingsmedlemmar. Denna befrielse till frihet i dopet är oåterkallelig, eftersom det är den frihet Gud givit människan.

Luthers förkunnelse av frihet blev hörd på många sätt i den enskildes förhållande till kyrklig och världslig överhet. Av varje enskilds frihet följer också samvetsfrihet, som till idag präglar vårt liv tillsammans i stat, kyrka och samhälle. Luthers åberopande av samvetet mot statliga och kyrkliga auktoriteter vid riksdagen i Worms 1521 är en kärnscen som fått stor verkan långt utöver de kyrkliga ramarna.

Med återupptäckten av den enskildes frihet och av den kristnes myndighet, kunde medeltidens rädsla för demoner och makter bekämpas. I den globala tidsåldern 500 år senare är rädslan för fattigdom, nöd och materiell osäkerhet dagliga hot mot friheten. Men också den ofta närvarande rädslan för terror och krig hotar friheten. Att befrias från dessa olika slag av rädsla och att föra ett liv i en kristen människas frihet i tjänst åt nästan och med ansvar för världen, förblir människans uppgift.

 Titelbladet till Luthers skrift
Om en kristen människas frihet
från 1520