Reformation och musik 
500 år av reformation – Luther2017. Temaår 2012.

(Översättning av Göran Agrell av broschyren REFORMATION UND MUSIK. Themenjahr 2012. Luther 2017 – 500 Jahre Reformation. Utgiven av Office of the Evangelical Church in Germany. “Luther 2017 – 500 Years of Reformation” och Office “Luther 2017” c/o Luther Memorials Foundation of Saxony-Anhalt).

Jag älskar musiken. För den är en gåva från Gud och inte från människor, den gör hjärtan glada, den driver bort djävulen och den bereder oskyldiga fröjd. Därutöver förgår vrede, begär och högmod. Musiken ger jag den främsta platsen näst efter teologin. 

Luther satte musiken högre än alla andra konstarter och vetenskaper. Han ansåg att människor genom den kunde få erfarenheter av sig själva och av Gud. Musiken var för honom ett medel att lära känna Gud och sig själv.

Från början var reformationen också en sjungande rörelse. Den nya tron kom till uttryck i sånger och sedan 1500-talet är den evangeliska kyrkan en sjungande kyrka. Enskilda troende, församlingar och körer gjorde den nya tron till sin egen även genom sången. Sångböcker har sedan 1524 främjat denna utveckling.

Reformationen lade en grundsten för den europeiska musikkulturen – från församlingssång till musik i hemmen. Att alla aktivt skulle delta i musicerandet hör till de reformatoriska tankarna. Musik utgjorde hädanefter en väsentlig del av skolundervisningen. Luthers betonande av musikens bildningsvärde är ännu idag aktuellt: ”Jag har alltid älskat musik. Den som kan denna konst är av gott virke och skickad till allt. Man måste ovillkorligen lära musik i skolorna. En skollärare måste kunna sjunga, annars, anser jag, är han inte en bra lärare.”

Skol- och kyrkokörer har fungerat som bärare av denna musikkultur genom århundradena. Ett utomordentligt exempel är Thomanerkören i Leipzig, som år 2012 blickar tillbaka på en 800-årig historia. Under reformationen fick denna kör nya impulser och thomaskantorer har alltsedan dess varit ledstjärnor inom luthersk kyrkomusik.

Där reformationen antagits förde relationen mellan musik och språk i omdiktningar och tonsättningar av Psaltaren fram till en rik skatt av kompositioner. Bortom den kyrkliga sfären blev protestantiskt musicerande ett signum för den allmänna musikkulturen. Det som ursprungligen var gudstjänstmusik lösgjorde sig från sitt liturgiska sammanhang och tog vägen ut ur kyrkan och in i konsertsalen – Mendelsohn-Bartholdys ”Reformationssymphonie” och Johannes Brahms ”Deutsches Requiem” är exempel på denna utveckling.

Evangelisk musikkultur är en hörandets och tillhörighetens kultur. Genom att höra musik kan man fördjupa sitt förhållande till konst, till sig själv och till Gud. Att det på vägen till reformationsjubileet 2017 finns ett år med temat ”Reformation och musik” hade Luther med säkerhet tyckt om, han som var en skolad sångare och som inbjöd till eget musicerande.

Luther säger:
Frön till många goda egenskaper gömmer sig i de sinnen som grips av musiken. De som inte grips av den liknar, tycker jag, stockar och stenar.

Musiken är den bästa läkedom för en bedrövad människa – genom den blir hjärtat tröstat, upplivat och uppfriskat.     

Text och noter till Luthers psalm
Vår Gud är oss en väldig borg
från 1529